clementinelegacy.blogg.se

 

Under natten händer underliga saker hos Amanda. Badkaret svävar!

Amanda borde ha vaknat av allt oväsen, men hon sov ovanligt tungt den natten, eftersom hon var så trött.

 

 

Morgonen därpå upptäckte Amanda att duschen gått sönder. Det var mycket märkligt, då hon inte hade märkt något alls dagen innan då hon duschade efter jobbet. Men men, tänkte Amanda för sig själv och satte genast igång att laga den. Hon ville ju inte behöva betala för en reparatör. Nej minsann, detta skulle hon ordna själv!

 

 

Amanda kände att det var viktigt att hålla kroppen i trim, och gick till gymmet och tränade då hon kände att hon hade tid. En ganska så snobbig kvinna kom in och tittade lite snett på Amanda.

 

 

Amanda trodde knappt sina ögon. Den där bimbon satte igång och tränade i bikini! Hur kan hon bara visa upp sig sådär på ett gym? Det är olämpligt, tänkte blyga Amanda. Hennes egen bikini var inte särskilt avslöjande, men det var hon nöjd och glad över.

 

 

När Amanda kommit hem från gymmet, så upptäckte hon att kranen i köket stod och sprutade hej vilt.

-Men vad i hela friden!

Hur kan den ha gått sönder, när jag inte ens har rört den sen i morse, tänkte hon.

 

 

Mot kvällen kom Zacke förbi för att umgås med Amanda. Han var romantisk som ville titta på stjärnorna, och dom pratade i timmar om livet, och att en dag hitta den sanna kärleken. Zacke fick plötsligt bråttom hem, som om Amanda träffat en nerv. Han kanske också är blyg, tänkte hon.

 

 

Den natten hände det något otroligt! Ett spöke som det droppade vatten från, svävade omkring på tomten.

 

 

Amanda vaknade denna gång, av att spisen förde en massa oväsen. När hon gått upp ur sängen, så kilade hon sig i huvudet, och undrade om hon verkligen var vaken. Det såg nämligen ut som om spisen svävade.

 

 

Hon trodde knappt sina ögon, då hon såg hennes obekväma stol sväva i luften.

 

 

Amanda skulle precis gå och lägga sig igen, efter alla konstigheter. Hon stod vid sängen och tittade bort mot badkaret, men såg plötsligt för ett ögonblick, när skepnaden låg i hennes egen säng! Hans klädet var konstiga, och håret var ganska långt, men hon såg bara baksidan av honom. I nästa ögonblick försvann han. Men Amanda kunde fortfarande känna en närvaro. Den natten blev det inte mycket sömn.

 

 

En del nätter kunde sprinklersystemet sätta igång av sig självt. När hon gick upp för att stänga av det, så fanns det ingen i närheten.

 

 

Det gick långsammare för Amanda att bli befordrad på jobbet, då hon ofta var så trött. Hon var verkligen trött på det här, och sökte runt på tomten. Det fanns inte så mycket att söka igenom, och när hon kom fram till busken på tomten så förstod hon. Någon hade dött här, och efteråt inte fått någon ro. Amanda grät då hon förstod att hon inte var tokig, och att hon inte hade inbillat sig alltihop.

 

 

Hon gjorde sig i ordning och besökte genast kyrkogården, för att få graven och kvarlevorna från mannen flyttad dit. Det var inga problem, förutom att platsen var väldigt läskig.

 

 

Efter att graven blivit flyttad så hälsade Amanda på.

-Jag kände dig aldrig. Men jag hoppas verkligen att du har funnit frid, och att du är med dina nära och kära.

Det kändes som en stor lättnad när Amanda gick där ifrån. Nu var det äntligen över, nu skulle hon kunna sova igen på nätterna.

 

 

På vägen ut ur kyrkogården så hittade hon en sköldpadda, som vandrade omkring i gräset.

-Åååh så söt. Jag önskar jag kunde behålla dig lille vän.

Men det fanns varken pengar eller tid för ett husdjur just nu.

 

 

När hon kom hem, så bjöd hon över Zacke. Hon pratade om vad som hade hänt den senaste tiden, och vad som var orsaken. Zacke såg mycket fundersam ut, och verkade inte tro på spöken. Men Amanda visste att han skulle hålla tyst om det. Dom var ju trots allt bästa vänner, och folk tyckte nog att Amanda var konstig nog, som fortfarande inte hade gjort något åt sitt så kallade hus.

 

 

Tiden gick, och Amanda fortsatte att leva som hon gjorde. Det ända hon ändrade på var faktiskt brevlådan. Hon hade blivit tillsagt att hon inte fick ha en annorlunda brevlåda, och att hon måste ha en likadan som grannarna. Men det gjorde inte något. Hon tyckte hennes piratbrevlåda var fin, men hon ville inte hamna i bråk med grannarna.

 

 

En dag när Amanda slängde sina sopor, så kom en underligt bekant figur förbi!

 

 

Det här är Amanda Clementine.

Hon har precis flyttat till Appalosa Plains för att starta en legacy. När hon anlände till tomten hade hon stora förhoppningar, eftersom den sades vara lite speciell. Det första hon lade märke till var brevlådan. Den såg ut att tillhöra en pirat.

 

 

Besvikelsen var minst sagt stor, när hon såg vad som mer fanns på tomten. Amanda hade dumt nog inte bett om att få se några bilder på tomten, innan hon köpte den. Men hon var tvungen att erkänna att det var hennes eget fel. Det stod ju faktiskt i annonsen, att alla nödvändigheter fanns med.

 

 

Amanda var besviken, men bestämde sig för att göra det bästa av det hela. Eftersom hon hade ambitionen att bli kock, satte hon genast igång att använa sitt nya kök för första gången. När hon stod där och lagade mat så oroade hon sig för framtiden. 

 

 

Men nu var det inte läge att vara så nedstämd. Direkt efter maten gav hon sig minsann ut till staden för att söka sig ett arbete. Hon fick genast anställning, trots att det var den lägsta positionen. Nu var det minsann dags att kavla upp ärmarna och jobba hårt!

 

 

Efter anställningsintervjun så hade det hunnit bli kväll, och Amanda lade sig  i sin säng för att läsa ur en kokbok. Hon skulle klättra på karriärstegen så fort hon kunde, så hon kunde få ett riktigt hus.

 

 

Morgonen därpå lagade Amanda pannkakor, och satt och åt den på sin obekväma stol. Det var en underbar morgon och första dagen hon skulle jobba.

 

 

Hon hade gott om tid att njuta lite innan jobbet, eftersom hon faktiskt inte började förrän klockan 15:00 på eftermiddagen. Det fanns inte så mycket roligt att göra, och staden ville hon inte gå till. Folk visste säkert mycket väl hur hon bodde, och hon ville inte ha några nedlåtande blickar på sig.

 

 

Amanda ville vara väl förberedd på sin första arbetsdag, och bestämde sig för att ringa chefen. De hade kommit så bra överens, och hon frågade om hon kunde förbereda sig på något vis. Chefen tyckte att frågan var lite udda. Men hon ville väl bara visa framåtandan, antog han, och det var alldeles rätt. Det slutade med att dom pratade om allt möjligt.

 

 

Amanda bestämde sig för att läsa lite mer i kokboken innan jobbet. Hon ville verkligen bli befordrad så snabbt som möjligt. Det var viktigt för henne att säkra en framtid för sina barn.

 

 

Första dagen på jobbet gick mycket bra, men det blev tyvärr ingen befordran. Det kommer tänkte Amanda, eftersom chefen var klart nöjd med hennes arbete. I brevlådan fanns bara räkningar.

-Värdelöst, muttrade hon.

 

 

Nästa dag bestämde sig Amanda för att besöka biblioteket. Men innan hon gick in fick hon höra gnäggningar från baksidan. Hon såg tre hästar, ett sto, en hingst och ett föl. Hingsten tyckte inte om hur Amanda stirrade, så hon lämnade dom ifred.

 

 

På övervåningen var det tomt, och eftersom Amanda var blyg, så kändes det perfekt för henne. Men efter en stund kom förstås en man upp för trapporna. Han låtsades sträcka på sig, för att få en blick över vem som satt där borta.

 

 

Amanda skulle precis gå men blev stoppad av mannen. Han granskade henne nerifrån och upp med en sliskig min.

-Ojojoj en sån snygging. Vad har du för dig baby?

 

 

Trots att Amanda var blyg, så var hon knappast dum. Hon kunde svälja sin blyghet ett ögonblick, och snabbt vifta bort den sliskige mannen.

-Jadu mannen, jag har faktiskt läst litegrann. Det är nämligen sådant man gör på ett bibliotek. Om du ursäktar mig så står du i vägen.

 

 

Mannen var minst sagt chockad, och såg ut att kunna ramla baklänges när som helst. Han flyttade sig då och Amanda gick därifrån. Hon försökte gå så lugnt, och självsäkert som möjligt, men gick därifrån på darrande ben.

-Herregud vad sa jag tänkte hon för sig själv. Men han var ju sliskig, och fick skylla sig själv.

 

 

Ibland kunde Amanda bjuda över sin chef eftersom de blivit så goda vänner. Dom pratade om allt möjligt och hon kunde t.o.m. prata till sig en befordran. Det gick ju trots allt väldigt bra för henne på jobbet och hon avancerade ganska snabbt.

 

 

Ibland blev det t.o.m. så att Zacke som han hette, stannade ända tills de skulle åka till jobbet. Amanda skämdes inte för hur hon levde längre, utan koncentrerade sig bara på jobbet. Hon hade hört att de flesta inte dömde henne för hur hon bodde. De kände alla till bedragaren, som lurat på henne tomten. Men han hade förstås flytt snabbt som ögat, då han sålt tomten. Folk sade faktiskt att han hade så bråttom, att han snubblade flera gånger om, och sprang så snabbt han bara kunde. Amanda tyckte det lät mycket konstigt. Men folk har ju en tendens att förstora upp saker, när rykten sprids.

 

 

Väl hemma var det dags att sova. När Amanda nästan somnat in, så såg hon hur en vit katt hoppade upp på sängen, och lade sig brevid henne.

-Så mysigt, mumlade hon för sig själv innan hon somnade, och drömde sig bort i matlagningens värld.